fredag 4 oktober 2013

freda fm

Åh va kul att se dig! Du ser ut att må toppen! men var är Grynet? sa min barnmorska och gav mig en kram när hon hämtade mig i väntrummet på Storken. Hmm pling två funderingar diwekt. 1.) Shit va glad hon blev att se mig, och anade jag inte lite förvåning. Jag visste det! Det gör så ont att föda barn att inte alla överlever. Inte konstigt att hon var glad och förvånad, framför henne stod en kvinna som lurat döden TVÅ gånger på bara tre år! 2.) Grynet? Hur fan visste hon det? Okej det skulle snart visa sig att barnmorskan läser Corren och har man en Skorpan sen innan är man lokalkändis. Hela Linköping höll andan, vad döper familjen knasnamn unge nr 2 till. Vänta på Corren vid brevlådan.

Vi pratade igenom den här förlossningen och hon undrade om jag hade några frågor. Nä, inte direkt. Jag konstaterade att jag är glad att lägga ner produktionen med flaggan i topp så att säga. Skillnaden mellan mina förlossningar: Gång nr 1 slet som ett djur och födde barn typ medvetslös med sugklocka kunde inte gå på tre veckor efteråt. Gång nr 2 hade kraft och närvarande, upplevde förlossningen istället för genomled, kunde gå dagarna efter. Hon gjorde en undersökning och undrade om vi skulle titta tillsammans. Hon visade hur det var sytt och hur fint det läkt. Sådärja closure på förlossningsvajayjay. Nu ska vajayjay och jag göra knipövningar, vajayjay kan slappna av i vetskap om att det aldrig ska hända henne igen. Nu ska vi blicka framåt tillsammans. Sen bollade jag och min barnmorska stavar, piller och gud vet allt innan vi kunde enas om vad jag skulle få för variant. Lite högt blodtryck (skräll TVÅ BARN hemma). Vikt 4kg från min inskrivningsvikt, nu ska man ju inte blanda ihop det med min ursprungsvikt, när man väger in sig har man ju börjat gå upp lite i vikt redan. End of återkollstory folks. Snipp  (HA) snapp slut.

Linus och kidsen var på bibblan när jag var på Storken och jag gick hem och lagade lunch åt dom. Skorpan satt på sitt rum och plockade i väntan på att lunchen skulle bli klar när hon helt plötsligt ropar: mamma! var allt bra med snippan? Jodå mammas snippa var bara bra.

Sen åkte vi till skogen. Om det, sen!

Inga kommentarer: