Amen hörni! Fy fabian va ni är snälla! Det formligen haglar in peppande sms och kommentarer vilket får mig gråtmild av lycka över värmen. Sjuttioelva underbara bloggläsare kan ju inte lida för en persons beskhet. Alltså nu kör vi igen. Full speed racemachine. Först drar vi dock lite spelregler och upplägg;
Denna blogg skrevs med en glimt i ögat (så stor så man nästan blir blind) ironin här är ofta bitterljuv och det är högt till tak. För er som inte känner mig personligen så är jag en hetlevrad, facebookdissande kvinna i mina bästa år, som älskar lika passionerat som jag blir tillfälligt pissförbannad. Jag har ett blödigt hjärta, brinner för jämställdhet och slåss gärna för min sak. Jag är en minst sagt gladlynt, omtänksam kvinna som har skrattat så mycket i mina dagar att jag är permanent märkt med rediga kråksparkar vid ögonen. Även jag blir ledsen ibland och bär på tunga saker. Jag är ingen stålkvinna, en elak kommentar biter. Dock tar jag oftast bort (dom få) taskiga kommentarerna och rycker på axlarna med ett: säkert bara avundsjuk och bitter. Mitt språk på bloggen är "färgstarkt" och ibland kanske lite ögonbrynshöjande. Jag har medvetet valt ett vardagligt, drivet, dialektalt språk i bloggen och korrekturläser inte. Känner att spontaniteten försvinner då. Jag gick ut humanistisk linje med höga betyg i språk och kan skriva korrekt. Det är dock aptråkigt att läsa och detta är vardagsliv. Skämten faller platt om jag ska akta mig för satsradningar och tänka på konjunktioner. En vanlig missuppfattning om internet är att det stänger för dagen klockan 23 (det ÄR öppet dygnet runt, for real). Internet är även skitstort, skulle nästan säga ofantligt. Alltså stör du dig på vad jag skriver, hur jag skriver så göru som indianerna surfar vidare bara. Läser sånt du uppskattar istället, tar ju så hiimlans mycket energi att störa sig och reta upp sig. Lägg den energin på att älska mångt och mycket. Läs om vitt & uttryckslöst, dvärgkaniner eller uptight föräldraskap om det är det du gillar på en annan blogg. Det hittar du inte här. Här skrattar vi och slappnar av.
7 kommentarer:
Hejja hejja! Kärlek till er.
Bravo !!! (henne vill vi ha....)
kram till er alla 3, Karin
Har ju läst eran blogg sen långt innan Skorpan-tiden &
i ärlighetens namn är det den jag blir mest glad av att läsa :)
Ni är verkligen ett färäldrapar som jag ser upp till & jag tycker ni är himla sunda i erat sätt att uppfostra Skorpan!
Skulle jag jobba på hennes förskola, skulle jag vara himla glad att ha att göra med ett par så omtänksamma &
engagerade föräldrar (& en fin liten Skorpa!) För det är ni ju - i Skorpans välbefinnande & mående. Det är ju det allra viktigaste :)
TACK Johanna&Karin!!!
Erika:
Tack vad glada vi blir!! Vad fint sagt av dig. Josephine i fråga är också förskolelärare och känner inte oss privat överhuvudtaget. Anledningen till att hennes kommentar tog så hårt är för att vi ÄR väldigt engagerade i Skorpans förskolevardag. Vi tar all tid i världen på oss att lämna och hämta henne för att kunna prata med hennes fröknar, se vad dom pysslar med och lära känna hennes dagiskompisar.Jag skulle blir väldigt glad om du dök upp som personal på vår förskola en vacker dag!
Hojta om ni ser någon med rund mage i personalen, jag går ju på heltidsvik till hösten ;)
Men du vet vem personen i fråga är? Tyckte det var väldigt ohyffsat sagt, att anta saker om er. Spec. när ett deltagande av städandet av er förskola inte säger ett dugg om er som föräldrar! & som sagt, hon läser nog inte er blogg i övrigt, annars hade hon nog fattat vad du menade!
Kram!
That I will do!!
Vet vem hon är, det är ingen vän till familjen och hon bor inte här i stan. Viss typ av skämt och ironi tenderar att susa över huvudet på en del;)
Så bra skrivet Anna!
You rock :) Kram
Skicka en kommentar