Jaha ni. Skorpan och jag åkte till dagis strax innan 9 imorse, vid 9:45 vinkade jag och åkte därifrån. Jag åkte hem och diskade, bäddade rent och sorterade tvätt. Strax innan 12 åkte jag tillbaka och kollade läget, jag smög in och stod i kapprummet och gluttade för alla barnen satt fortfarande runt matbordet. Jag såg hur Skorpan satt och pratade med sin favvofröken, Anette, dom pratade om flygplan och Skorpan satt och åt. När hon var klar så gick jag in till dom, Skorpan tittade på mig glatt och visade sin tallrik. Två portioner köttgryta hade fröken
jag-äter-ofta-som-en-fågel petat i sig. Hon hade dock ratat potatisen, tur! annars hade vi nog fått åka förbi sjukhuset haha för potatis har hon aldrig ätit hittills;) Hon blev glad när hon såg mig men inte mycket mer, hon var så uppe i sitt, superskönt ju! Planen var att jag skulle komma tillbaka och lägga Skorpan efter maten, men eftersom vår läggningsrutin hemma, dag som kväll, är att hon läggs i sin säng och somnar på egen hand så visade jag bara Skorpan hennes madrass och sa;
sov gott, mamma sitter här ute. Skorpan nickade och jag gick ut. I "sovrummet" rådde full kaos, barn skrek och grät, föräldrar som gick runt och vyssjade eller låg brevid sina barn. Jag stod utanför rummet med en klump i magen, stackars mitt barn att ligga i den där krigszonen och försöka komma till ro. Till slut gick dom föräldrarna som hade otröstliga barn ut och det blev lite tystare där inne. Efter en kvart tassade Skorpans favvofröken ut, Skorpan sov(!). Huga jag blev så glad att jag blev tårögd, skönt för Skorpan att hon grejade det. Jag pratade lite med favvofröken Anette en stund. Hon sa;
att det här blir inga problem du! Skorpan är så självständig och så medveten så hon klarar sig redan galant här på dagis. Undra vad Skorpan valde favvofröken efter, i och för sig känner både Linus och jag att vi också fastnat för denna Anette, sen har hon ju långt brinnande hår som Skorpans mamma också;)
Anette skickade hem mig, Linus hämtar upp Skorpan på vägen hem från jobbet vid 14:30. Själv ska jag bege mig till mitt jobb just vid den tiden. Ska jag vara ärlig så är det jobbigaste att jag saknar Sork-Fia nåt grymt redan. Prutt att åka till jobbet, jag vill vara hemma och busa med världens bästa unge och att hon ska berätta vad hon och Anette gjort för bus!
Det är så skönt för hela familjen att börja med dagis nu, nu när Skorpan är redo. Det är en naturlig övergång i livet för oss nu. Skorpan är så stor att man kan resonera och förklara, hon vet att om vi säger
hejdå, kommer lite senare, då är det så, vi försvinner inte för alltid, vi kommer sen. Somliga kan tycka att vi varit hemma länge, vi tycker det är alldeles lagom. Vi vill att vårat barn ska kunna göra sig förstådd när vi lämnar bort henne, hon kan förklara sina behov. Med facit i handen känns det helt rätt, får Skorpan ett syskon så kommer inte det barnet heller börja på dagis förrän strax innan 2 år (om vi har samma jobb/förutsättningar då). Vi har gjutit en solid grund under tiden hemma och hon är nu redo att möta världen mer på egen hand, hon är självständig och framåt. Det kommer säkert kanske komma bakslag och ledsna dagar, man ska aldrig förutsätta något, men just nu går det finfint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar