[ANNA] en fredag som denna..

Jomenvisst hörni det bidde en bil till. En liten behändig "andrabil", en Mitsubishi Colt. För att vara en liten bil känns den väldigt rymlig när man sitter i den, himla skön att köra och riktigt tyst (invändigt) i höga hastigheter på motorvägen. Första bilen som jag är med och köper sen jag tog körkort, så den här gången kändes det viktigt att vara insatt, provköra och tycka. Helt otroligt nog så tittade bilhandlaren på mig och tilltalade även mig, kors i taket liksom. Så fort man kommer in i en bilaffär så är det bara mannen som tilltalas/får uppmärksamhet. Visst i vårat förhållande så är det ju Linus som 1.) har ett stort bilintresse och är kunnig 2.) som har haft körkort längst. Men det står ju faktiskt inte i våra pannor när vi kommer in i butiken. Jag har faktiskt uppmärksamt lyssnat när Linus pratar och är inte dummare än att jag lärt mig t ex skillnaden mellan kamkedja och kamrem och hur mycket bättre det förstnämnda är. Jag är också intresserad när den senaste servicen är gjord, hur långt bilen har gått och hur bensinsnål den är. Otroligt nog även fast jag inte har snopp. För jag ska också äga bilen, betala för den och köra den. Så idag kändes det ju nästan lika stort som rösträtt och p-piller när bilhandlaren insåg att det stod någon brevid mannen. Bilhandlaren för övrigt hade ett skapligt nödigt efternamn, det var nog tänkt att det skulle vara sådär lite fancy. Är namnet taget? frågade jag hövligt när vi skrev under papprena. Ja! säger bilhandlaren och skiner upp. Kul kille, känns det inte som man kaaanske tog i i överkant när man förstår att det är taget haha.

Förutom bil hade tydligen Forsbergs spenderarbyxorna på sig och Skorpan har fått lite nya möbler och en matta till sitt rum. Dagens stora tack går ut till Markyss (som Skorpan säger) en kille i världsklass som utan att blinka sa att han gärna tog hand om Skorpan när jag och Linus provkörde/köpte bil. Det är andra gången den karln ställer upp och själv jonglerar två små kids på egen hand och dessutom utfodrar dom, så ser han sådär Markus-lugn och oberörd ut. Jag är nästan lite nyfiken på hur många jämngamla kiddos du klarar av på egen hand? Vi måste nog köra nåt expriment...

I övrigt så var vi riktigt okej i kvällens På Spåret. Linus inledde med att plocka Zürich och jag vad frimärket hette. Sen rullade det på har man en moster som varit domprost så är det på sin plats att sätta både domprost och stola (puh! att jag gjorde det då) Selma Lagerlöf satte jag när jag såg en pelargon(som alla vet så finns det en sorts pelargon som heter Mårbacka). Tasmanien kirrade jag och då fixade Linus Tasmanhavet vi brukar komplettera varann bra sådär:) Däremot så var Linus så säker på att den dära tjejbasketen var f*ttrugby men det är nog helt enkelt nåt annat då...