Idag har vi invigt barnsadeln och tagit en premiärtur. Himla smidigt om än lite läskigt först, ja eller tyckte vi, Skorpan tyckte det var spännande! Största skräcken för en förälder är ju att göra sitt barn illa så därför var det med försiktiga tramp vi gav oss iväg, lite vingligt blir det ju med den extra tyngden. Linus fick testa först, sen tog jag hemresan. Är det något jag har bestämt mig för i min mammaroll så är det att aldrig fega. Jag ska aldrig t ex låta Linus göra något istället för mig för att jag tycker det verkar läskigt av någon anledning. Så nä även om det var läskigt som tusan att vingla iväg med Skorpan bak, innan man fick upp fart och teknik så var jag fast besluten. Vi är ju Skorpans stora trygghet i livet, det ska mycket till innan jag visar för henne att jag är rädd. Jag vill absolut inte föra över larviga rädslor eller fobier på henne. I hennes ögon vill jag vara modig och visa självförtroende för det är så viktigt för mig att hon själv blir sådan.
unga fröken Påhittig hon är inte dum nånstans. I vårat sovrum står en gammal som kista som det ligger några täcken/kuddar i. Skorpan har aldrig sett oss öppna den, hon hittade inget handtag däremot såg ett nyckelhål direkt. Då gick hon och hämtade nycklar (Linus hemnycklar) och började beslutsamt försöka få in en nyckel i låset. Så här i efterhand vet jag inte ens om den är låst eller var den riktiga nyckeln är haha. Nä kistan fick hon aldrig upp men hon höll på ända tills vi fick lyfta bort henne och sätta henne vid frukostbordet.
6 kommentarer:
Jag förstår vad du menar, men jag håller inte med... haha Men så här tänker jag;
Får se om jag vågar cykla med Aimee därbak. Jag är nämligen ingen bra cyklist. Och jag är rädd, vilket jag hellre visar än att "låtsas" som om jag inte är det så vi råkar ut för en olycka. Vill inte att min unge ska växa upp och tro att hennes morsa är någon oövervinnerlig superhjälte. Då blir chocken stor sen när hon inser att jag ljugit för henne om mig och min personlighet under hennes uppväxt. Förstår du vad jag menar? Jag känner att jag måste visa mig vara naturlig och mänsklig - och jag är rädd ibland, jag felar ibland och jag tycker inte om allt ;)
Självklart vill jag inte föra över min fobi för spindlar på henne, men jag kan inte heller med andnöd, panik och racerpuls låtsas som om dom inte gör mig rädd. Däremot så har jag visat på stort mod att trotsa min fobi sen hon kom... så en bit på vägen har jag kommit iaf ;) Men hon bryr sig inte(än så länge) då hon älskar småkryp och gärna plockar upp dom! haha
Va kul med lite åsikter:) Det är verkligen skillnad på att vara dumdristig och visa sig orädd. Att cykla med ett barn om man själv tycker att man är en dålig cyklist är det första av dom två.
Jag menar absolut inte att man ska utge sig för att vara någon man inte är. Att vara orädd och o-ödmjuk är olika saker. Göra fel gör alla. DÄREMOT tycker jag det är dumt att projicera sina ängslor på sitt barn, precis som du skrev med spindlar. Jag anser också att det finns alldeles för få kvinnliga superhjältar så jag skapar gärna en till;) Skorpan vet garanterat vem jag är ändå:)
vilken artig diskussion!
Anna: Bra! I've got a lot of it ;) hahahhaa Äsch, jag kände att jag kunde allt säga min åsikt utan att bråka ;)
Jag vet ju med mig att jag inte får lägga min rädsla för spindlar på Aimee, men en fobi är fan inte lätt att handskas med - men jag jobbar på't. Du får vara min kvinnliga superhjälte också om du vill!! :)
Linus : Man måste vara artig för att kunna lära sig något nytt och få förståelse för varandra :) Sen måste man inte tycka samma sak för att tycka lika ;)
haha indeed:) Anledningen att jag är sådär "allergisk" mot ängsliga mammor är att jag träffat på folk i min ålder som är livrädda för åskan för att deras mamma har lärt dom att den är livsfarlig, likaså med hundar, hissar ja you name it! Saker som inte är farliga (MEN som man ska ha RESPEKT för, dock inte vara RÄDD för)detta har begränsat deras liv oerhört. När jag tänker på oräddhet som jag vill ska speglas hos Skorpan är det alltifrån att vara orädd för att ha tröjan man tycker är jättefin trots att kompisarna retar en och säger att den är ful. Till att våga vara den enda i klassen som vågar säga ifrån när alla mobbar någon som är tjock eller har en annan hudfärg. Eller att våga välja något ( hobby, inriktning på gymnasiet) som ingen av kompisarna väljer men man vill själv. Jag vill stimulera Skorpan till att vara så orädd hon bara kan, för hon kommer garanterat ändå skaffa sig egna rädslor ( och det är fullständigt okej)MEN då har inte jag valt dom åt henne.
På den här bloggen får man alltid säga sin åsikt så länge man är trevlig haha:)
Om detta varit på facebook, så hade jag klickat på "like" på din kommentar Anna!
Bra skrivet och formulerat :) Och jag håller med.
Skicka en kommentar