[ANNA] Mors!

Världens bästa Linus kom hem till sin sjuka fru efter jobbet och hade svängt förbi både IKEA och mitt jobb och uträttat ärenden på vägen. Till kvällsmat blev det kycklingenchiladas superenkelt och jättegott! I skafferiet hittade jag en kartong chokladpudding som jag inte ens minns att vi köpt. Vi förbereder föräldralivet med en riktig barnkalasklassiker, chokladpudding med banan i och strössel på. I magen sparkades det vilt av lycka, chokladpuddingen måste varit himla god via navelsträng. Efterrätten intogs framför Ullared. Snälla kanal 5 kan ni texta vad Kjell säger? Det är ju fan omöjligt att fatta nåt! Jag undrar hur många paket gula Blend det går åt för att skratta som Maggan och Gittan? Och vad är det hos Morgan som ger mig mer och mer seriemördarvibbar? För varje avsnitt tätnar mystiken. Apropå något helt annat så ska jag röra om lite i grytan och delge er framtidsplanen. Föräldraledigheten hemma hos Forsbergs kommer att delas 50/50 rakt av. Klart att jag gärna skulle vara hemma hela tiden själv(eller drömscenariot tillsammans) men att Linus så gärna vill och att jag är övertygad om att han kommer bli världens bästa stay-at-home-dad väger över, absolut! För oss, när vi ser till barnets bästa och efter som det inte gör någon skillnad ekonomiskt så känns det självklart. Jag tycker vi åttiotalister är skyldiga samhället att börja vända trenden. Jag hade ju aldrig skaffat barn med Linus om jag inte visste att han skulle vara en kanonförälder även på egen hand när jag jobbar. Jag förstår att det är helt individuellt från familj till familj vad som funkar bäst. Självklart så är det ju smidigast att "mjölkfabriken" är hemma första delen av föräldraledigheten. Men sen? Är det också inte jävligt konstigt att det nästan jämt är kvinnorna som tar ut vårdavsjuktbarn-dagar? Litar/tror kvinnor inte tillräckligt mycket på sina män? Tjänar alla män mer än sina kvinnor? Har alla kvinnor det "mindre viktiga" jobbet som är lättare att vara hemma ifrån? För jag är säker på att det finns många män där ute som gärna är hemma och är en nära del av sitt barns vardag. Hur lär vi våra barn att det inte är någon skillnad på mäns och kvinnors "status" i yrkeslivet/samhället om vi inte lever som vi lär i hemmet?