Grynet firar in våren i detta:
Vi fick feeling och påskade till det, ett uns för tidigt men vem bestämmer det..egentligen! Jag blir himla glad av färgerna och helt otroligt nog står det i fred. Grynet var framme och petade lite på äggen (och dom är ju av plast så det gör ju inget) så dom dinglade runt lite, sen var det inte mer intressant:)
2 kommentarer:
Jag är en trogen anonym (trist va?) läsare sen ett tag tillbaka. Jag vill bara säga att jag är väldigt imponerad av er och er uppfostran av barnen, så fritt och tillåtande förhållningssätt, ni ser barnen som kompetenta individer med full respekt för dem som individer. All cred till er!
Hur tänkte ni kring uppfostran när ni fick ert första barn? Jag sitter själv här hemma med en purfärsk unge som jag vill ge de bästa förutsättningarna här i livet.
Och en fråga till. HUR har ni lyckats att få barnen att somna så tryggt i sina rum?
Ha en fin torsdag!
Bästa "trogen anonym" låter som ett Bullen-brev;)
Tack för dina fin ord!! Jag blir minst sagt smickrad:) Lite så här tänker jag och Linus: Precis som du skriver så handlar det om respekt. Sända signalerna till ditt barn, jag tror på dig och din förmåga! Inte vara så snabb på att hjälpa alltid
utan istället säga - säg till om du VILL ha hjälp. Asså jag blir lite nipprig när det pratas med en tillgjord ÖVER-pedagogisk
röst till barn, gärna i kombination med att man tittar på dom med hundögon. Sluta förminska dom! Barn är skitsmarta. Hade jag
varit barn och en vuxen behandlat mig så hade jag givit hen långfingret! Prata med ditt barn som om du pratar med en vuxen, det där med att skifta tonläge är märkligt tycker jag. Här hemma säger vi det "vanliga" svåra ordet, men förklarar det också i samma mening. Typ "vad blir det för väder imorn mamma?" - jag ska kolla prognosen (prognos betyder osv)
eller "kommer jag få flera Bamsetidningar?" - ja din prenumeration (prenumeration betyder att..) är inte slut än.Barn är som sagt skitsmarta allt fastnar! Vi tror på att förklara sig matt liksom, förklara och vara ärlig.En annan sak vi tror på är att världen inte är farlig. Världen är spännande. Väldigt få saker är dödsfarliga och en del saker ska man ha respekt för som eld och djupt vatten. Men att hispa runt sin unge med att det är farligt o det o det o DEEEET.
Snacka om att skapa otrygga och hämmade barn. Testa att lita på dit barn, hallå!
Allt det där hänger ju lätt ihop med att sova/somna själv. Att känna sig trygg. Jag tror många gånger vuxna bekräftar barnets rädsla för att vara själv och att det är mörkt. Inget av det ÄR ju farligt. Men vuxna bekräftar rädslan med kom och sov här " så ska jag skydda dig från det otäcka" det otäcka finns ju inte! Frågan om att sova själv är ju känsligare än Saudiaffären har man ju lärt sig;) Många som sover med sina barn i sängen menar att dom själva tycker det är mysigt och det är ju minst sagt upp till var och en. Jag och Linus ville behålla vår närhet även efter barnen kom. Vi är ju med
barnen hela dagarna, natten vill VI vara nära. Inte så konstigt, vårt förhållande är ju jättevikigt det med.
Att lära sig att somna själv går ju inte i en handvändning (jo kanske med barn nummer två). Dock tror jag på att börja rätt tidigt och inte ge sig för lätt. Bumps på vägen kommer och då får man hitta tillbaka liksom. Barn kan vara envisa men det är DU som bestämmer. En väldigt väldigt soft variant av Anna Wahlgrenmetoden, säga godnatt och gå ut, blir barnet ledset gå in direkt. När Skorpan har kommit knallandes nattetid har vi tagit henne i handen, pratat med henne om det varit något och sen ledit tillbaka henne till sin egen säng. Grynet gick FÖR smidigt, henne har vi bara lagt ner och sagt godnatt sen dag 1 (vissa kvällar fått repetera det) hon har ju tryggheten i att Skorpan och hennes rum angränsar till varandra och dom känner varandras närhet.
Ha en fin torsdag du med!!
Skicka en kommentar