Imorse, man dör ju sötdöden på dom där två, Grynet vill ligga i Skorpans knä och Skorpan klappar henne i håret. Skorpan hade aldrig nån snuttefilt som liten, det har Grynet. Innan Grynet föddes köpte jag ett fyrpack med tunna små linnefiltar/amningshanddukar, så dom har hängt med sen dess. Turligt nog finns det ju fyra som duger lika bra, så man kan tvätta dom utan problem och nån kan få försvinna. Hon sitter och drar små kaninsniff i sin lilla trasa på morgonkvisten sen lägger vi den i sängen så får hon den när hon går och lägger sig igen och hon saknar den inte under dagarna.
Ett av Skorpans alster från dagen. Mowgli från Djungelboken (med höftskynke halsband o allt;) eller för att citera Skorpan helt korrekt Mowgli -människovalpen, i sällskap av en flamingo och en myra. Flamingon är ju dökul!
Nu ska jag luta mig tillbaka i soffan o vila ögonen. Huvudet bultar av tjockt snor, känner mig inte helt 100 än.
2 kommentarer:
På riktigt, ert barn är en riktig talang! Så där bra ritar inte jag när jag anstränger mig som mest, o jag är 32 år gammal!!
Haha ja hon slår mig också med hästlängder. Vi blir på så gott humör här hemma av hennes knasiga gubbar o roliga tolkningar av omgivningen!
Skicka en kommentar