[ANNA] Tisdag varsågod.

Annars då? Jorå snön vräker ner som aldrig förr utanför köksfönstret. Men äsch skit i det, Linus och jag tände ljus och har fyrafikat så det står härliga till. Efter att ha avhandlat våra dagar på respektive arbete kom vi att prata om Skorpans födelse. Jag tycker om när Linus berättar om förlossningen, läskigt och fint. Konstigt det dära att få det återberättat och knappt minnas något, ja eller jag minns dagen från att jag vaknande på morgonen med den konstiga känslan i kroppen. Men från kvällen på sjukan från 18-tiden fram till 02-tiden minns jag lite brottsstycken här och där. Lustgas, adrenalin och smärta har totalt dimmat ihop allt. Jag är ju glad för att jag faktiskt inte minns hur det kändes (jag minns sugklockan) men inte mer. Kan inte ens om jag anstränger mig och försöker, så har det varit i ett par månaders tid nu. Däremot önskar jag att jag mindes precis hur hon såg ut på mitt bröst och alla fina saker, det gör mig lite ledsen, men hellre lite av allt än en total minnesupplevelse av hur det kändes. Mitt minne har stängt ner och jag kan göra det igen nu (om vi kan och om ett tag vill säga) med andra ord haha. Men fler barn önskar vi oss! Fiffinurligt det dära, tackar vi naturen för!