Skorpans mystiska djungelfeber är borta sen i förmiddags, dock är hon långt ifrån sig själv. Hon är ledsen till och från, man märker att livet är tungt för henne, men det är en ren gissningslek om vad det kan tänkas röra sig om när man ännu inte kan prata. Det kan vara tänder, en utvecklingsfas eller min förkylning. Djungelfeber botar man ju som bäst med glass men eftersom fröken är alldeles för liten för socker och glass( det blir inget av den varan än på lääänge!) så får vi bota henne med massor kärlek, lite panodil och massor c-vitaminfylld apelsin. Vi är glada för att Skorpan alltid har ätit så bra, så nu när hon är lite vissen äter hon med om än något mindre. Man behöver ju mat för att få energi att bli frisk.
I övrigt har det varit en makalöst fin söndag. Viktor, Frida, Malin, Mattias och kusinen med familj har varit här och fikat lite. Jag har fått ett vackert armband, tjusiga blommor och ett fint linne.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar