[ANNA] Aningens sliten morsa född -80

Mysig natt med regnet smattrandes mot rutan, men jag sov inge vidare för det. Amning och bröst som blir överfulla, svårt att varva ner på kvällen fast jag är dödstrött. Jag har i och för sig aldrig varit en sådan som bara kan lägga huvudet på kudden och pang sova. Nu har jag passerat 1000-sträcket i antalet amningar( det ni mina vänner det är ett par sittningar). Det börjar försiktigt sätta sina spår i den här kvinnan, jag börjar känna amningsväggen mot näsan. Mitt hår kan jag knappt röra, eller det mesta ligger ju redan på golvet och i sophinken. Trots vitaminer, frukt och två lagade mål om dagen känns min kropp helt urlakad på näring och tröttheten är ett faktum. Att vara ammande mamma är lite som att vara familjeföretagets nyckelkompetens och att alltid ha jouren dygnet runt i ett par månaders tid. Ingen kan vikariera för dig och du behövs lite närsom hela tiden. Som ni förstår skulle vem som helst känna sig en smula nedgången efter ett tag och vilja ringa Poolia. Tillståndet vägs dock upp av stoltheten i att bokstavligen föda upp en ny individ, smidigheten i att alltid ha mat tillhands och att jag ens kan amma(det är ju ingen självklarhet). Linus är en riktig stöttepelare i familjen. Han ser, förstår och gör allt han kan för sin familj. Linus är grym.